Shvoongs hemsida > Böcker > MUSIK - Musikhistoria och musikaliska grundbegrepp / Del 6

.

MUSIK - Musikhistoria och musikaliska grundbegrepp / Del 6

Författare : Anne Jaenzon
Review by : Jaenzon
Besök : 589  ord: 600   Publicerad: september 20, 2006
MUSIK-Musikhistoria och musikaliska grundbegrepp / Del 6*







(MUSIC-Music history and music basic
fundamental


principles / Part 6)



(Swedish) *















STRÄNGINSTRUMENT



Svängningskropparna är strängar av metall,
plast, tarm

eller


siden.



De är spända över en resonansbotten. Efter
sättet att

bringa



strängarna att klinga skiljer man mellan

stråkinstrument,



knäppinstrument och instrument med anslagna

strängar.



De sistnämnda är i de flesta fall försedda med en



tangentmekanism. Tonhöjdsförändringen sker
genom

en



förkortning av strängen vissa stråk- och

knäppinstrument.



Denna förkortning sker i allmänhet genom att
strängen


pressas



mot ett fast underlag (gripbräde) så att endast en
del av


strängen



kan svänga fritt.



Övriga stränginstrument har ett antal redan
avstämda


strängar.



Det finns också mellanformer där båda dessa
principer



förekommer samtidigt (cittror och vissa
lutinstrument).



Strängförkortning: Melodispelet bildar
utgångspunkten

och


en



flerstämmighet kan uppnås först när en
kombination av

spel


sker



på flera strängar. Instrument med avstämda
strängar är


redan från



början ägnade för såväl melodispel som
ackordspel.











ALLMÄNT OM GITARREN



Sägs på engelska guitar, franska guitare,
italienska

chitarra


och



tyska Gitarre.



Gitarren består av en flack, långdragen i sidorna,
lätt


inbuktad



resonanslåda. Lock och botten är platt men

bottendelen kan


även



vara lätt buktad. Sargerna är höga. Halsen är rak
och


tämligen



bred med ett gripbräde som är ungefär 1/3 av
korpus

fram till


det



cirkelrunda hålet. Korstonarterna är lätta att nå.
För att

även






betonarterna används en flyttbar sadel: Capo
tasto,

som


förkortar



strängarna med ett eller flera halvtonsteg. Dess

stämning har


efter



noteringen e2, h1, g1, d1, a och e klangen e1, h,
g, d, A

och


E.



Gitarren klingar en oktav djupare än den noteras
och


noteringen



görs med en violinklav på ett notsystem.



Gitarrens tonstyrka är egentligen ganska liten
men har




grund



av strängarnas längd en sonoritet som ger den
en

skenbar



klangstyrka. Knäppningen sker med ena
handens

fingrar


och för



att få vissa artikationseffekter även med naglarna.



Solospel är polyfont. Dubbelgrepp, ackord,

polyfontspel,


drillar,



tremolo och andra prydnader används, samt
glissando,



portamento och flageoletter.



Tillgången på solo- och ensemblelitteratur är
både


betydande och



konstnärligt värdefull.



Rytm och ackordinstrument. Så kallad “slaggitarr”

används i



modern dansmusik.



Vid sidan av den vanliga knäpptekniken
tillämpas ett

sorts



slagteknik, ibland plektron och ofta förstärks
tonen på


elektrisk



väg.



Ett rent melodiinstrument är den så kallade

hawaigitarren.


Den har



en något större korpus än den vanliga gitarren.

Stämningen


görs



med e1, ciss1, a, e, A samt E och sadlarna är
höga

vilket gör


att



strängarna kommer att ligga högt över gripbrädet.
Det

lösa


stallet



hålles i en ständigt vibrerande rörelse, vilket ger


meloditonen en



chevrotterande karaktär.















Gitarren kom till Spanien under 1200-talet med

morerna och



kallades tidigare guitarra latina.



Under 1500-talet spred den sig över Europa.
Först till

de


övriga



romanska länderna, senare även över Alperna.
Den


kallades då



ofta quinterna (som också var benämningen på

mandolan).



Namnet gitarr är (liksom cittra) besläktat med det

grekiska


kitara,



med vilket instrument den inte har något
genetiskt


sammanhang



annat än att de båda är stränginstrument. Först
vid

slutet av


1700-



talet började den göra sig gällande i högre grad,
dels

som


folkligt



ackompanjemanginstrument, dels som solo- och



ensembleinstrument.



Olika slags gitarrer: Ukelele, Luta, Teorb,
Chitarrone,


Mandola,



Banjo, Cister, Svensk Luta, Bergcittra, Lyragitarr
(en

gitarr i


lyrform)



och stråkgitarrer (av olika former), däribland

arpeggione.











/ Anne Jaenzon























KÄLLA: "MUSIKENS VÄRLD, musik i ord och
bild",



utgiven av AB Kulturhistoriska förlagen i
Göteborg.











YET* BOOK PRODUCTION







2006

Fler recensioner om MUSIK - Musikhistoria och musikaliska grundbegrepp / Del 6
Var vänlig gradera detta utdrag : 1 2 3 4 5


Kommentarer om MUSIK - Musikhistoria och musikaliska grundbegrepp / Del 6

Läs gratis sammanfattningar - skriv och få betalt

Sammanfatta mänsklig kunskap om Shvoong. Join us!

------