MUSIK-Musikhistoria och musikaliska grundbegrepp / Del 8(MUSIC - Music history and music basic fundamental principles / Part 8)(Swedish)*GAMLA GITARRER: LUTA, TEORB, CHITARRONE, UKELELE OCH MANDOLA.LUTA(Engelska: lut, franska: luth, tyska: Laute, arabiska: al ud, “av trä”, och italienska: liuto.)
Lutan består av en välvd träkorpus, är formad som en päronhalva och är sammansatt av böjda träskivor. Den svängande stränglängden begränsas som på gitarren av en övre och en undre sadel. Besträngning och stämning är samma som på gitarren: 6 strängar av metall, konstfiber eller fårtarm och stämda e1, h, g, D, A och E. Det finns också en
större typ av luta som förutom de vanliga 6
strängarna har 6 fritt liggande
bordunsträngar med fast stämning. För att ge dessa bordunsträngar tillräcklig längd är deras strängfäste riktat snett uppåt. Lutans klang skiljer sig
från gitarrens endast genom dess större intensitet. Dess tekniska möjligheter är samma som gitarrens.Lutan fanns i Orienten från andra århundrandet f.Kr och infördes till Europa av morerna på 900-talet. De har under årens lopp genomgått många
olika former: små och stora typer, päronformade, ovala eller runt formade resonanslådor, breda och smala halsar samt raka eller bakåtböjda skruvlådor, etc. Lutan var mest populär under 1500-1700-talen. Den var en av renässansens viktigaste instrument och förekom både i solistisk som flerfaldig (korisk) besättning och var dessutom ofta använd som generalbasinstrument. Den byggdes i olika storlekar och ibland med mycket stort strängantal. Stämningen skedde efter många olika principer. Ibland var strängarna dubbelköriga, det vill säga varje sträng förekom i dubbel uppsättning eftersom instrumentet fick fylligare ton då. Lutfamiljen bestod av instrument i diskant,- alt,- tenor- och basläge och alt- (korist-) lutan var huvudinstrument.Ur de djupaste baslutorna utvecklade sig de så kallade ärkelutorna (teorb och chitarrone) och förutom dessa fanns till exempel colascione. De var annorlunda formade och var populära under en viss tid. TEORB OCH CHITARRONEPadovansk theorbe och chitarrone som är en romersk theorbe hade stor betydelse som generalbasinstrument på 1500- och 1600-talen. De var båda byggda som lutor, stora lutor, men hade en uppsättning av bordunsträngar i basläge och var spända över
korpus på sidan av gripbrädet. Teorbens resonanslåda var ganska stor medan dess dubbelhals däremot var tämligen kort.Hos chitarronen var förhållandet det omvända: dess andra skruvlåda för bordunsträngarna var mycket avlägsnare belägna från den undre skruvlådan.(Teorbens bordunsträngar var fästade på en högre liggande skruvlåda och spända över korpus på sidan av gripbrädet.)Chitarronens dubbelhals var alltså rätt lång och instrumentet var trots sin mindre korpus större än teorben.UKELELEEn liten 4-strängad gitarr med stämningen h1, fiss1, d1 och a1. Ukelelen kommer ursprungligen från Hawai och är hawaigitarrens föregångare. Den används endast till dansmusik i exotiska sammanhang. MANDOLA(Mandora, pandora eller bandura)Den påminde om lutan till formen men var av annat ursprung och dess korpus var formad som ett halvt päron. De 4 strängarna kunde vara dubbla eller flerdubbla (2 eller flerköriga). Mandolan användes på Medeltiden och var som ett folkligt instrument som ofta förekom som basinstrument i mandolinorkestrar på 1800-talet.Ursprungligen kallades den för quinterna men på 1500-talet hette den mandola eller någon av dess varianter. / Anne JaenzonKÄLLA: "MUSIKENS VÄRLD, musik i ord och bild",utgiven av AB Kulturhistoriska förlagen i Göteborg.YET* BOOK PRODUCTION. 2006
Fler recensioner om MUSIK-Musikhistoria och musikaliska grundbegrepp / Del 8