Varför blir man vegetarian? Det finns både hälsomässiga, etiska, moraliska, ekologiska och ekonomiska motiv för detta. Alltfler människor är idag medvetna om att det finns ett samband mellan vårt sätt att leva och s k välfärdsjukdomar. Många vill inte onödigtvis medverka till att andra varelser måste sätta livet till för vår skull. Man tar avstånd från de ofta fruktansvärda förhållanden som de flesta
djur lever under i våra moderna djurfabriker. Det är slöseri med världens kappa resurser att äta kött. Ett markområde som används för att producera vegetabilier föder minst tio gånger fler människor än om man går omvägen via kon, ger kon växterna och sedan äter upp köttet. Utsläpp från djurfabriker kan förstöra grundvattnet. Ensidig spannmålsproduktion för djurfoder förutsätter kraftig konstgödsling och växtbekämpning som i sin tur bidrar till att förstöra grundvatten och jordar. Dessutom kräver konstgödsel stora mängder energi. Det går åt betydligt mer
energi och vatten för att producera kött än grönsaker. I sista hand får den enskilde konsumenten betala kostnaderna genom ökade köttpriser och subventioner som går via skattsedeln. Om man så långt det är möjligt håller sig till säsongens grönsaker och rotfrukter och inte använder sig av halvfabrikat kan man minska matkostnaderna högst väsentligt.
I boken finns ett särskilt givande kapitel som tar upp kunskapen om de vilda växter man kan använda både som
föda och medicin. (Denna kunskap har idag nästan helt fallit i glömska.) I naturen kan vi ju plocka blad helt gratis... Det lär finnas ett 90-tal ätliga växter här i landet, t ex nässlor, kirskål, kärleksört, sommargyllen, maskros, mjölkört, nate, penningört, ramslök, rödklöver, rölleka, svinmålla och åkerfräken. Använd dessa i matlagningen. Plocka endast välkända växter eller ha med en flora så att du vet vad du tar. Skörda aldrig växter som växer nära trafiken eller på ställen där man kan misstänka besprutningar.
Fler recensioner om VEGETARISKA KOKBOKEN (1984)