”Sömnen innebär ingenting annat än försjunkande i det omedvetna. Sömnen skräms bort när man strävar efter den, och längre bort ju mer man spänner sig. Den som väntar otåligt på insomnandet och ängsligt iakttar sig, den driver bort sin sömn. Medan viljan att sova omöjliggör sömnen, kommer den skenbara och momentana viljan att inte sova paradoxalt nog att åstadkomma sömn. Eller åtminstone kommer man inte längre att vara orolig för sömnlösheten, och detta är just det bästa sättet att bereda vägen för sömnen.”
”Humor skapar distans. Ingenting kan hjälpa en människa att få distans i förhållande till sig själv som just humorn.”
Hur kommer det sig att en del människor klarar
livet och andra inte? Enligt författaren till denna bok beror det på i vilken mån man finner
mening i livet, i stort som smått. Blir livet meningslöst, yttrar det sig i ”dåliga nerver” och neurotiska besvär. Det är enligt Frankl själsläkarens uppgift att hjälpa människor i sådant läge att finna meningen och därmed glädjen i livet. Frankls bok riktar sig till desorienterade nutidsmänniskor och visar klart och enkelt vägar ut ur livets mångahanda problem och bekymmer. Den är skriven med ett stort mått av klokhet, klarsyn, medkänsla och optimism. Frankl är professor i neurologi och psykiatri och överläkare vi den neurologiska polikliniken i Wien. Han är ordförande i den österrikiska föreningen för medicinsk psykoterapi. Som psykoterapeut har han sina rötter såväl i Freuds psykoanalys som i Adlers individualpsykologi men har utformat sin egen åskådning. Medan ordet psykoanalys syftar såväl på den freudiska behandlingsmetoden av neuroser som på Freuds teorier angående vårt själslivs dynamik och neurosernas uppkomst, kallar Frankl sin behandlingsmetod för logoterapi och sin neuroslära för existensanalys. Som den sistnämna beteckningen antyder har Frankl sina andliga rötter även i existentialismen, den från Kierkegaard stammande åskådningen, speciellt så som den utformats av Binswanger och Heidegger. Frankls psykoterapi är framförallt inriktad på vad som är aktuellt för patienten, medan psykoanalysen lägger rätt stor vikt vid det förgångna och individualpsykologin vid målsättningen och framtiden. Existentialismens här och nu är även nyckelord för Frankl. Kanske lärde han sig detta under de tre år han satt inspärrad i olika koncentrationsläger, medan praktiskt taget hela hans släkt förintades i lägren. Han vill engagera sina patienter, sina läsare, sina åhörare—ej blott intellektuellt—utan framför allt känslomässigt och viljemässigt. Ordstammen logos i logoterapi innebär, dels att behandla med andliga medel, dels att hjälpa patienten till att kunna se en mening i sitt liv. Denna bok är en lämplig introduktion till Frankls tankebanor och bygger på en samling föredrag som han höll i Wiens
radio 1951-55.
Fler recensioner om LIVET HAR MENING (1955/60)