IN I MUSIKEN – OM MUSIK OCH MEDVETANDE (5)
Summary ratings: 3 stars
(xx voters)
Besök:
100
ord:
900
Publicerad: september 18, 2007
LYSSNINGSPROCESSEN. Vår omedelbara reaktion på okänd musik hör ofta ihop med vad vi kan kallas musikens yta. Om vi fäster oss vid ytan ger det inte så mycket. Men övertalar vi egoförsvaret att acceptera att vi väljer att utsätta oss för det oförutsägbara, upptäcks helt andra upplevelser. Det är karaktäristiskt för processen fram mot insikt att vi då och då måste bryta igenom en mur av aversion. På andra sidan muren ligger Edens lustgård. När vi en gång har upplevt att få en knuff i rätt riktning av ovan musik blir också musikens yta vacker. Rockmusiken – naturligtvis är musiken enformig och primitiv när man inte är resonant för den, för då fungerar den helt enkelt inte. Den utomståendes kritik av rocken avslöjar allt som kritikern inte hör. Vår brist på resonans inför bestämd musiktyp återspeglas i hur våra besvikna förväntningar ser ut. Den första förutsättningen för att tränga in under ytan på okänd musik är att vi uppriktigt önskar det. Den andra förutsättningen är att vi avstår från våra förväntningar, för när vi inte omedelbart förstår poängen i musiken beror det på att vi leta på fel ställe. För att det självklara ska kunna gå upp för oss, måste vi slappna av och låta saker ha sin gilla gång. Vi avstår från att ta ställning till vad som kommer och håller fast vid uppmärksamheten på musikens reflex i sinne och kropp. Vi låter allt vad som faktiskt sker vara huvudsaken. Om vi plötsligt kommer att tänka på at vi ska komma ihåg att måla taket i sovrummet, är även den tanken en av konsertens poänger; vi upplever tanken, släpper den och fortsätter där vi slutade. Lyssna på omgivningarnas ljud. På en bänk i en park, i ett tåg, i en kö, var som helst och när som helst. När hela området har undersökts några gånger försöker jag hålla kvar den samlade ljudbilden i medvetandefältet. Om jag upptäcker att ett enstaka ljud eller en tanke har fångat min uppmärksamhet, ”ser” jag på den, upplever att den fick lov att fånga min uppmärksamhet, släpper den och återvänder till den och återvänder till den samlade ljudbilden. Denna träning har jag glädje av som åhörare vid konserter. Optimalt för musikupplevelsen är en intensiv avslappnad närvaro. För att upprätthålla denna koncentration krävs ett mentalt energiöverskott. Aktivt meddiktande är en lyssnarposition där vi föreställer oss att det är vi själva som spelar, eller att det är vi själva som komponerar musiken medan vi hör den. Hela tiden en frågande attityd: ”Hur kommer jag vidare härifrån? Ja-ha! Naturligtvis, och sen då? Vad konstigt! Nej förresten, självklart! Och sen då? Vad konstigt! Nej, förresten, självklart! Och sen då?” Det analytiska och det holistiska jaget spelar bordtennis och returneras bollen hela tiden till motståndaren kan miraklet ske och vi försätts i en obruten koncentration där vi inte behöver ifrågasätta mer. En svängig rytm är något av det lättaste för oss att transcendera. Lek med musiken. Om vi vill uppleva någonting exceptionellt måste vi göra något exceptionellt. Vi kan etablera nya och mera koncentrerade lyssnarvanor genom att avskaffa de gamla under en period av musikfasta. Också i vardagslivet är det väsentligt att vi utsätter oss för stillhet. Skaffa den bästa läraren! Uppväxt och undervisning är inte hela svaret på exceptionell talang, mycket är medfött. Stereoanläggningen kan ge oss mycket, men det aktiva samspelet med andra människor tillför dimensioner till musikuppväxten, till musikupplevelsen, som inte kan uppnås på annat sätt. Barns inlärningshastighet av t ex matematik och språk stiger markant när de musiska facken prioriteras högt. Förutsättningen för att klara sig under oväntade extrema livsvillkor är mental beredskap och kreativitet, så det är en moralisk plikt att utveckla dessa sidor hos våra barn.