Sexuellt överförbara sjukdomar (förkortat STD:er), tidigare kända som veneriska sjukdomar, är mycket specifika
infektioner
som nästan alltid fås genom sexuell kontakt. Bakterier, protozoer, eller svamp som orsakar STD:er attackerar generellt bara vissa delar av kroppen, inkluderat
underlivet. De överlever inte länge utanför den mänskliga värden och smitta genom föremål såsom kläder eller toalettsitsar är extremt sällsynt. Effekterna från en STD varierar från milda, irriterande symtom till livshotande sjukdomar som sprids från det reproduktiva området till hela kroppen. De allvarligaste sjukdomarna är AIDS, syfilis och gonorré. Klamydia, den vanligaste könssjukdomen i USA idag, är inte livshotande men kan ha allvarliga konsekvenser och är den ledande orsaken till sterilitet. Mindre
infektioner innefattar herpes, schanker, kondylom och svampinfektion i underlivet. Ingen av dessa infektioner fås exklusivt genom sexuell kontakt, men om en person med en STD är sexuellt aktiv är det troligt att personens sexuella partners också blir infekterade och bör undersökas och testas för sjukdomen. Personer med en av de vanligare sjukdomarna kan vara fri från symtom, eller ha symtom som är så milda att de inte får personen att söka medicinsk vård. Till exempel, nästan hälften av kvinnorna med gonorré har inga betydelsefulla symtom och upp till 3 procent av männen mår perfekt. Några STD:er har överlappande symtom. Lymfkörtlarnas uppsvullnad i ljumsken kan medfölja många sexuellt överförbara infektioner och kan vara milt (herpes, kondylom) eller smärtfritt (syfilis). Sådan svullnad kan vara den enda manifestationen hos en relativt sällsynt könssjukdom vid namn veneriskt lymphogranulom (LGV). Ovanlig eller ökad utsöndring från penis eller vagina kan vara ett symtom till en mängd könssjukdomar, såsom gonorré, klamydia, och hos kvinnor en svampinfektion i underlivet som omfattar tre olika infektioner: bakteriell, svamp och trichomonas, som orsakas av en protozo. Några STD:er kan skada huden i underlivet. Ett av de första symtomen på syfilis är relativt smärtfria sår som yttrar sig runt den infekterade platsen som oftast är, men inte alltid, underlivet. Herpes orsakar sår i det genitala området som liknar blåsor. Genitala vårtor, orsakade av humant papillomavirus, påminner om vårtor på andra platser på kroppen och går att finna både internt och externt i underlivet. Kvinnor som har haft vårtor i underlivet löper större risk att få cancer i livmoderhalsen. Stora, smärtsamma sår i underlivet är symtom på bakterieinfektionen schanker, förekommande i sydöstra Asien men ovanlig i USA. Små knottror omkring genitalierna kan vara molluscum contagiosum, en virussjukdom som sprids via närkontakt. Denna infektion kan också drabba barn på ickeveneriska vägar. Kliande sårskorpor är resultatet från infektion av kvalstret sarcoptes scabiei som gräver sig in i hudens ytliga lager. Kliande i könshårområdet kan vara orsakat av en infektion av phthirus pubis, krabblusen, som sprids via närkontakt. Det finns några sexuellt överförbara sjukdomar som inte nödvändigtvis orsakar symtom i underlivet. Till exempel, vissa typer av smittande hepatit kan fås genom sexuell kontakt och gastrointestinala infektioner såsom shigellosis och amebiasis har också blivit sexuellt överförda. AIDS är betraktat som en STD eftersom den sprids genom utbyte av kroppsvätskor, som sker under samlag. Alla sexuellt aktiva personer löper risken att skaffa en STD, och risken ökar med antalet sexuella partners. En person som har sex med endast en individ men vars partner har multipla kontakter löper stor risk att smittas av en sexuellt överförbar sjukdom. Eftersom STD:er kan vara närvarande utan symtom så försäkras inte god hälsa genom att fråga partnern efter symtom. Gemensam trohet mellan sexuella partners kommer att hålla paret fritt från sexuellt överförbara infektioner. Ingen annan metod förser fullständigt skydd mot könssjukdomar. Om en person har åtskilliga sexuella partners kan säkert sex, då inga kroppsvätskor utbyts, förhindra smittandet av såväl AIDS som andra STD:er. Kondomen är delvis effektiv om den bärs under all genital kontakt, men en del av underlivet är fortfarande oskyddat. Att tvätta könet eller urinera direkt efter samlag erbjuder inte heller fullständigt skydd. Individer med flera sexuella partners bör antagligen låta sig undersökas för STD:er med jämna mellanrum. Diagnoser och behandling av STD:er kan göras hos läkare genom att göra en komplett loggning av alla sexuella utövningar och genitala symtom, noggrant undersöka hela underlivet och ta vätskeprover för mikroskopisk undersökning och odling. Det finns blodprover och odlingar för alla STD:er och läkemedel eller behandling för de flesta STD:er. Om en person är diagnostiserad att ha en STD bör alla sexuella partners undersökas och behandlade om nödvändigt.