Biet har i alla tider försett både människor och djur med energirik honung.
Tambiet har förädlats ur vilda bin för att ge maximal honungsskörd och till att inte vara så aggressiva. Man kan säga att tambiet är en verklig altruist. I bisamhället som biodlaren föder upp i bikupor, finns tre olika sorters bin. De är drottningen, bara en per samhälle, arbetsbin och drönare. Till drottningens viktigaste uppgift hör att lägga ägg och se till att samhället förses med flitiga arbetsbin och fruktsamma drönare.
Arbetsbina är sterila honor som sköter om samhällets alla funktioner. De sköter äggen, matar larverna, rengör i kupan, samlar honung och pollen samt försvarar samhället mot
angrepp med hjälp av sin giftiga gadd. Drönarbina är hanbin som upsstått ur icke-befruktade ägg och har som viktigaste uppgift att befrukta
drottningen under hennes parningsfärd. Drottningen befruktas en gång under sitt femåriga liv av 15-25 drönarbin. Detta sker under en parningsflykt där drottningen parar sig i luften. Drönarnas parningslemmar fastnar i drottningens slida och drönaren dör kort efter parningen. Sädescellerna lagrar drottningen i sin sädesblåsa och använder sedan till att befrukta äggen med i kupan.
Drönarna har också en annan viktig uppgift i bisamhället förutom parningen, de driver på de flitiga arbetsbina så de inte blir slöa. I samhällen där drönarna saknas har man sett att arbetsbina blivit lata och att honungsskörden minskat avsevärt.Förutom den läckra honungen ger bisamhället även andra för människan attraktiva produkter. Dessa är bivax som man genom tiderna använt till kosmetika och ljusstöpning. Propolis är ett s.k. kittvax med antibakteriell verkan. Detta kittar bina
kupan med så det blir mindre dragigt i kupan vintertid. Kittets antibakteriella verkan försvårar även svampars och bakteriers angrepp och framfart i kupan. Bigiftet som sitter i arbetsbinas bakkropp och pressas ut genom
gadden vid angrepp, har ansetts ha en mildrande effekt hos reumapatienter. Drottningen och arbetsbina har giftblåsa och gadd. Arbetsbiet dör ifall de sticker andra varelser än insekter eftersom hullingarna i gadden gör att gadden fastnar och bakkroppen slits loss. Drottningen använder sin gadd för att sticka ihjäl en annan drottning ifall det råkar kläckas två stycken i kupan samtidigt efter att den gamla drottningen bytts ut och flugit iväg som bisvärm med en del av arbetsbina. Drönarna har ingen gadd eller giftblåsa.
Fler recensioner om Tambiet