Jung ägnade sista året av sin levnad nästan uteslutande åt denna bok och när han dog i juni 1961, var hans eget avsnitt färdigt.
Kollegornas kapitel hade alla godkänts av honom i manuskript. Efter Jungs död var det von Franz som såg till att boken färdigställdes i enlighet med Jungs instruktioner.
Jungs tänkande har färgat den moderna psykologins värld mer än många känner till. Sådana allmänt bekanta termer som extrovert, introvert och arketyp är jungianska begrepp, som andra lånat och stundom missbrukat. Men hans allt överskuggande bidrag till samtidens psykologiska vetande är hans begrepp om det omedvetna, en värld lika vital och verklig del av individens liv som jagets medvetna värld. Språket och ”invånarna” i det omedvetnas värld är symbolerna, uttycksmedlet är drömmarna.
En undersökning av människan och hennes symboler är alltså en undersökning av människans förhållande till sitt omedvetna. Det är framför allt genom drömmarna som vi har förbindelse med det omedvetna. Och då det omedvetna är vägledaren åt det medvetna, har denna bok att göra med studiet av människan och hennes andlighet.
Bokens olika avsnitt talar för sig själva. Jungs eget kapitel gör läsaren bekant med med det omedvetna, med de arketyper och symboler som utgör dess språk, och med drömmarna, genom vilka de meddelar sig. I det följande kapitlet illustrerar dr Henderson, hur olika arketyper-mönster framträder i forntida mytologi, folksagor och riter. I kapitlet Individuationsprocessen beskriver dr von Franz den process, i vilken det medvetna och det omedvetna inom individen lär känna, respektera och anpassa sig till varandra. I viss mening innehåller detta kapitel inte bara hela bokens kärnpunkt utan kanske också kärnan av Jungs livsfilosofi: människan blir hel, fruktbar och lycklig när – men inte förr – individuationsprocessen är fullbordad, när det medvetna och det omedvetna har lärt sig att leva i frid med varandra och komplettera varandra. Aniela Jaffé visar hur människan nästan som en slags besatthet ständigt återvänder till det omedvetnas symboler. De har för henne en djupt betydelsefull, närande och livesuppehållande, inre attraktion.
Jung var en intressant tänkare. Hans mål var att hjälpa människor att lära känna sig själva, så att de genom självkännedom och ett klokt bruk av sin personlighet skulle kunna leva ett rikt och lyckligt liv. Denna bok kan, enligt de som sammanställt Jungs material, betraktas som hans testamente till den stora allmänheten.